Jag har ingen skev bild av verkligheten, den träffar bara inte där den ska.

För första gången fick jag känslan av att:

men åh sluta vara så melankolisk. ingen kan romantisera som du kan. ingen kan få så tomma ord att bräckas på mitten!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

små killar bråkar utanför min öppna dörr, de kallar varandra för loser och pisspojke. jag har två viktiga saker tills imorgon att göra, men istället ska jag nog mysa i soffan med en tråkig skvallertidning.

jag är kär

Idag ska jag se Lady Gaga på globen tillsammans med vänner.
Jag känner en sådan lycka inombords att jag har svårt att hålla igen. Den människan har givit mig så mycket lycka och styrka, det ska bli ett under att få se henne för andra gången i mitt liv. Hon är en fantastisk artist/låtskrivare och underhållare, men viktigaste av allt: en stark kvinna och bra förebild. Hon är briljant. Briljant. Bril-fucking-jant.
Att få ta del av henne som fenomen gör mig otroligt lycklig, mer än någon någonsin kan förstå. Hon är lysande för mig, min främsta förebild. Jag älskar henne verkligen. Tack momma monster för att du finns och ger oss hopp och kärlek <3

lycka

Jag hade det mycket trevligt i lördags. Vännen jag var med, hon är så omtänksam och villig att lyssna på vad jag än säger. Vi pratade ungefär utan stopp i fem timmar, och det var underbart trots att vädret var aningen kyligt. När jag kom hem somnade jag utmattad på sängen med alla kläder på i ett sorts lyckorus.

Det är en fin men ovanlig känsla och jag skulle jättegärna låta den bygga bo i mitt bröst lite oftare. Jag får bygga upp en vana, låta den känna sig hemma, så återvänder den nog oftare. Jag tror att man måste öva sig att må bra och njuta, det kommer inte av sig själv. När man tappat bort den känslan krävs det mer för att vinna tillbaka den.

me and mary we met in highschool when we were just seventeen

Idag känns det som om huvudet är i tusen bitar. Jag orkar inte titta i inkorgen på mobilen, går sönder i för små bitar. Orkar inte titta i utkorgen heller, hoppas jag inte slagit sönder något annat än mig själv...

Ska ut med en vän idag. En fin vän. En sådan där fin vän som är så bekväm att vara med att ingenting känns obehagligt. Jag behöver inte oroa mig, hon kommer att få mig att må bra. Jag som alltid oroar mig annars.

Jag är väl medveten om att de nu tre senaste inläggen har varit väldigt varierade och skulle kunnat vara skrivna av olika personer, men så är det inte. Jag antar att det har med serotoninet att göra.

På med skygglapparna inför framtiden.